Livet Efter Döden - Vad Händer När Vi Dör?
En av mänsklighetens största frågor är vad som händer efter döden. Finns det ett liv efter döden? Om vi hade ett orakel som kunde svara på en enda filosofisk fråga genom att säga "Ja" eller "Nej", är det denna fråga som många av oss skulle ställa. Då vi inte är ett orakel, kan vi inte svara på om det finns ett liv efter döden. Men det vi kan säga något om är om det finns en möjlighet till ett liv efter döden. Är det till och med tänkbart?
Det enda säkra med livet är döden i sig. Människor har försökt att hitta sätt att hantera döden i århundraden, vilket kan förklara varför många tror på ett liv efter döden. I allt från forntida stammar till den moderna västvärlden har människor delade åsikter och övertygelser kring vad som händer efter döden.
Transporteras vår själ till en ny värld efter att ha lämnat vår kropp? Vad säger forskarna? Vad säger de olika religionerna? Vad säger filosoferna? I denna artikel kommer vi att försöka ge dig svaret på dessa mycket komplexa frågor.
1. Vad är döden?
Det kanske låter konstigt att ställa den här frågan, men det är det första vi behöver svara på för att definiera vad döden egentligen är. Döden inträffar när hjärtat slutar att slå. Detta är hur döden definieras för mer än 95 procent av befolkningen. När en person slutar att andas stängs hjärnan av, vilket får alla livsprocesser att upphöra.
Andning och hjärtverksamhet kan med hjälp av respirator hållas igång på konstgjord väg. När människor drabbas av irreversibel hjärnskada och hjärndöd, leder detta till en situation där hjärnan har dött, men personens hjärta fortfarande slår. Rent medicinskt är man då död. Detta händer i en liten del av de fall där människor förklaras döda. Hjärndöd konstateras genom att en läkare gör en neurologisk undersökning. Då undersöker man bland annat att personens pupiller inte rör sig samt att personen inte reagerar på smärta och inte klarar av att andas själv.
Under årtusenden ansågs döden vara en oåterkallelig händelse och ingenting kunde återställa livet. Under det senaste decenniet har vi insett att det är först efter att en person har dött som cellerna i kroppen, inklusive hjärnan, påbörjar sin egen dödsprocess.
2. Dödsupplevelse (nära döden-upplevelse)
En dödsupplevelse eller nära döden-upplevelse är när människor rapporterar en unik kognitiv upplevelse i förhållande till döden. Att ha upplevt döden är ett tillstånd som vanligtvis beskrivs av personer som själva varit nära att dö, eller som varit kliniskt döda och sedan återvänt till livet.
En dödsupplevelse kan vara att man har en uppfattning om att se sin egen kropp och läkare och sjuksköterskor som försöker återuppliva dem, men ändå känner man sig väldigt lugna medan man observerar. Vissa rapporterar att de faktiskt har dött. Senare utvecklar man en uppfattning eller en känsla av att man dras mot en typ av destination eller "ljus".
Under upplevelsen granskar personen sitt liv från födseln till döden, och det som är intressant är att denna granskning av ens liv är baserat på individens mänsklighet. Individen granskar inte sitt liv baserat på vad människor strävar efter, som en karriär, titel eller rikedom. Deras perspektiv är istället fokuserat på deras mänsklighet. Personen påminns om händelser där de saknade värdighet, agerade olämpligt mot andra eller omvänt handlade med medmänsklighet och godhet.
Personen upplever och återupplever dessa ögonblick, och de bedömer sig själva. De inser plötsligt varför deras handlingar var bra eller dåliga, och många hävdar att de ser konsekvenserna av sina handlingar vilket ofta resulterar i en ändrad livsstil och inställning till livet.
3. Vad händer efter döden?
Finns det ett liv efter detta? Vetenskapen säger här "nej." Men döden är mycket större än vad man med hjälp av dagens vetenskap kan bevisa. Människor har alltid fascinerats av döden och tanken på att komma tillbaka till livet. Vissa människor tycker att tron på ett liv efter detta är väldigt lugnande.
Ett liv efter detta kan hjälpa till att övervinna sorg, förlust och smärta. Det är behjärtansvärt att tänka att vi en dag kommer att återförenas med en älskad som har dött, i en bättre värld än denna. Speciellt för människor som har hårda liv där tanken på att det kommer att bli bättre efter döden, kan hjälpa dem att ta sig igenom sitt nuvarande liv. Exempelvis sjöng afroamerikanska slavar ofta sånger om livet efter detta för att uthärda deras grymma tillvaro i fångenskap.
Att tänka sig att människan består av både kropp och själ är en sak. Att leva och tro enligt denna uppfattning är en helt annan. Och att tro på en fridfull plats som himlen och en hemsk plats som helvetet är annorlunda igen.
När religiösa övertygelser minskar i länder som Sverige, minskar också tron på ett paradis efter döden. Gud och religion har alltså fått en mindre central roll, men paradiset förblir och det finns andra sätt att hålla de döda vid liv, utan att bokstavligen tro på himlen. Genom att prata om någon som är död, titta på bilder och filmer av den personen och kanske till och med "prata" med dem, håller vi dem vid liv i våra sinnen, minnen och hjärtan. I denna bemärkelse finns det därför ett liv efter döden.
4. Olika metafysiska modeller
Livet efter döden är en bärande idé som återfinns i alla religiösa kulter, naturreligioner och hos de allra största världsreligionerna. Livet efter detta handlar ofta om ett dödens rike, ett himmelrike och ett helvete, och var man i sin tur hamnar bestäms oftast av Gud eller av individens karma.
4.1 Himmel och helvete
De tre abrahamitiska religionerna, de som erkänner Abraham som sin första profet (kristendomen, judendomen och islam), svarar alla på frågan om ett liv efter döden på ett liknande sätt. De berättar att du inte enbart består av din din kropp utan också din själ. När din kropp dör lever din själ vidare i en värld bortom den fysiska världen.
4.2 Reinkarnation (själavandring)
De stora östliga religionerna (hinduism, buddhism och sikhism) menar på att det finns något i oss som överlever vår kropps död. Men det lämnar inte denna värld. Snarare hittar det en annan kropp att leva i. Denna själavandring kallas för reinkarnation eller återfödelse.
5. Livet efter döden enligt religion
Om vi frågar en biolog om vad som händer med oss efter vi dör, kommer han sannolikt att berätta allt som finns att veta om vad som händer med vår kropp efter att hjärtat slutat slå. Men det är inte det svaret på en av mänsklighetens största frågor som vi är ute efter.
Med livet efter döden menar vi vad som händer med vårt sinne och vårt medvetande. Inom de olika religionerna har man olika uppfattningar kring vad som händer efter döden.
5.1 Livet efter döden enligt kristendom
Baserat på Nya Testamentet, som berättar om hur Jesus dog och återuppstod, tror man inom kristendomen att Gud kommer att ge evigt liv efter döden. Genom Jesu död och uppståndelse besegrades döden. Man tror att ens liv kommer att bedömas av Gud. Om man tagit emot Jesus i ens liv och dött i tron på Kristus, välkomnas man till himlen där man får leva ett evigt liv i frid med Gud.
De som har levt ett liv i synd kommer enligt kristen tro att hamna i helvetet. Helvetet beskrivs som en plats full av smärta, lidande och elände. Men det bör inte tas för bokstavligt. Lidande är den ångest vi känner när vi är dömda till evigt liv utan Gud (livets skapare och allt som är bra) vid vår sida. På samma sätt är paradiset inte en plats på himlen. Paradiset är den plats där vi återförenas med Gud, själva källan till vårt liv.
5.2 Livet efter döden enligt judendom
I de Fem Moseböckerna hittar man ingenting om livet efter döden eller spekulationer om livet efter döden. Tankar om paradiset eller helvetet är inte särskilt framträdande inom judendomen överhuvudtaget. Det är oftast något individen själv får fundera över och ta ställning till. Det finns alltså ingen tydlig definition kring hur judarna tänker sig att själarnas tillvaro efter döden ser ut, mer än att den präglas av fridfullhet.
Den andliga världen efter döden beskrivs på hebreiska som Olam Ha-Ba, "världen som skall komma". Motsatsen kallas gehennom (helvetet). Inom judendomen fokuserar man inte på vad som händer efter döden på samma sätt som inom kristendom och islam. Judendomen har istället det nuvarande livet som människan lever här och nu i fokus. Gud har skapat allt, inklusive den mänskliga själen, och det som är skapat av Gud ska återigen komma till Gud.
5.3 Livet efter döden enligt islam
Precis som med kristendomen tror man inom islam på en himmel (paradiset) där endast de rättfärdiga hamnar, och ett helvete dit de fördömda syndarna skickas. På den Yttersta Dagen (Qiyamah), då allt som finns i världen utplånas, kommer alla människor som någonsin levt att dömas av Gud (Allah).
Varje människas själ, deras gärningar och livshistoria, kommer att dömas av Gud på denna Yttersta Domens Dag. Gud kommer att väga de goda gärningarna mot de onda. Den vars goda gärningar överväger de onda kommer att få en plats i någon av de många nivåer av paradis (Jannah) som finns. Den vars onda gärningar väger tyngst kommer att straffas med en plats i någon av helvetets (Jahannam) många nivåer.
5.4 Livet efter döden enligt hinduism
Inom hinduismen är föreställningen om reinkarnation (själavandring) central. För hinduer är reinkarnationen kopplad till en människas karma, det vill säga att en människas goda och dåliga handlingar under livet har betydelse för nästkommande liv. Karma ses som en universell andlig naturlag om orsak och verkan, i detta livet eller i de nästföljande, mycket likt talesättet "som man sår får man skörda".
Själen (atman) återföds antingen högre upp i kastsystemet eller lägre ner, beroende av den karma som människan samlat på sig under livet. Slutmålet är att sluta återfödas, att lämna kretsloppet (Samsara). Då uppnår man enligt hinduismen moksha, vilket betyder att själen blir ett med den stora världssjälen Brahman.
5.5 Livet efter döden enligt buddhism
Även inom buddhismen tror man på reinkarnation. Men det är inte personens själ som återföds, utan dess karma. Målet är dock att sluta återfödas och uppnå nirvana. Nirvana ses som ett upplyst tillstånd som kan jämföras med en form av evig vila där allt lidande upphör. För att kunna uppnå nirvana behöver man följa den buddhistiska läran och upphöra med att klamra sig fast vid eller hålla efter världsliga ting, idéer och företeelser.
Precis som i hinduismen är det personens karma som avgör vad du återföds som. Det är alltså ingen gudomlig, odödlig själ som återföds utan individens karma som enligt principen "orsak och verkan" får en person att födas på nytt.
5.6 Livet efter döden enligt zoroastrism
Inom zoroastrism tror man att själen döms efter döden och sedan fortsätter att utvecklas antingen genom ett helvete eller en himmel. I likhet med det kristna trossystemet om efterlivet, tror man att själen döms efter döden. De som levde rena liv fyllda med goda gärningar och respekt fortsätter till paradiset eller himlen. Det här är en plats där änglar bor, och det är det bästa möjliga efterlivet.
De som istället levde sina liv fyllda med onda gärningar står inför ett annat öde. Dessa själar kommer att straffas, en upprörande upplevelse där själar stannar fram till en sista domedag där Gud återigen ;granskar individens handlingar. Som i andra trosuppfattningar tror zoroastrierna att helvetet är en plats för elände och lidande.
5.7 Livet efter döden enligt asatro
Inom asatron talar man om en andlig värld, en värld bortom vår egen. I Valans Spådom (Völuspa) talas det om det överjordiska Gimlé, där man hamnar när livet på jorden är slut. Asatroende personer har delade trosuppfattningar om livet efter detta. Några tror på reinkarnation, att man går från existens till existens, beroende på ens gärningar och önskningar.
En annan plats som man kan ha oturen att hamna i efter döden är Helheim, hos gudinnan Hel. Helhem framställs som en mörk och eländig plats, men den behöver inte nödvändigtvis vara det.
5.8 Livet efter döden enligt ateism
Vad som egentligen menas med ateism varierar i högsta grad och man kan inte riktigt fastställa vad en "ateist" grundar sin tro på, mer än att personen inte tror på någon Gud. En ateist förnekar ofta (men inte alltid) en persons själ i religiös betydelse, bestående värden och så vidare. I dagens samhälle är det inte många som tror på tidigare generationers gudar, såsom de romerska och grekiska gudarna eller asagudarna.
Dagens ateist går ett steg längre och menar på att varken judendomens, kristendomens och islams gud eller någon annan gud för den delen, som dyrkas nu eller i framtiden, existerar annat än i människans fantasi. En ateist anser också att livet efter detta, oavsett om det är kopplat med en tro på en viss gud eller ej, endast är ett uttryck för en persons fantasi och förhoppningar och inte något som existerar i verkligheten.
5.9 Livet efter döden enligt Jehovas vittnen
Jehovas vittnen tror att döden är ett slags tillstånd av icke-existens utan något medvetande. Jehovas Vittnen anser att själen är ett liv eller ett levande väsen som kan dö, men att mänskligheten befinner sig i ett tillstånd präglat av synd, från vilket frigörelse endast är möjlig genom Jesus blodsoffer som lösen, eller försoning, för mänsklighetens synder.
Centralt för Jehovas vittnen är tron att en "liten andel" får komma in i himlen, men att ett hopp för ett liv efter döden finns för resten av mänskligheten genom uppståndelse för Guds hand till en renad jord efter Harmageddon (jordens undergång). Individer som av Gud bedöms vara onda, till exempel under den stora översvämningen eller vid Harmageddon, får inget hopp om ett liv efter döden.
6. Livet efter döden inom filosofin
Det är helt naturligt att vilja veta om det finns ett liv efter döden och önskan om att det ska finnas ett evigt liv. Dessa tankegångar grundar sig i att många av oss tar döden för att vara en dålig sak, något att frukta. Men så är inte fallet för alla. Vissa filosofer hävdar att döden trots allt inte är så viktig. Antag för ett ögonblick att det inte finns något liv efter döden och att när man dör är det över.
Vissa filosofer frågar sig själva: Är det fel att vara död? Nu är det viktigt att tillägga att ingen förnekar att döden och processen som leder fram till döden kan vara obehaglig. När filosoferna säger att döden inte är en ondska eller att döden inte är en ondska för den som dör, förnekar de inte det lidande som vissa människor drabbas av.
6.1 Livet efter döden enligt modern filosofi
Det finns en modern syn baserad på den filosofiska frågan om personlig identitet, benämnd öppen individualism av Daniel Kolak. Detta synsätt drar slutsatsen att individuell medveten upplevelse är en illusion, och eftersom medvetandet fortsätter även efter döden i alla medvetna varelser, så dör du inte. Detta synsätt stöttas av anmärkningsvärda fysiker som Erwin Schrödinger och Freeman Dyson.
Vissa problem uppstår dock med tanken på att en person fortsätter leva även efter döden. Peter van Inwagen konstaterar i sitt argument om uppståndelse att materialisten måste ha någon form av fysisk kontinuitet. John Hick väcker också några frågor angående personlig identitet i sin bok, Death and Eternal Life med hjälp av ett exempel på en person som upphör att existera på ett ställe medan en exakt kopia förekommer på en annan. Om kopian har samma upplevelser, drag och fysiska utseende som hos den första personen, skulle vi alla tillskriva samma identitet till den andra, enligt Hick.
6.2 Livet efter döden enligt processfilosofi
I den panenteistiska modellen för processfilosofi och teologi förkastar författarna Alfred North Whitehead och Charles Hartshorne att universum är gjort av substans, istället består verkligheten av levande upplevelser (erfarenhetstillfällen).
Enligt Hartshorne upplever människor inte subjektiv (eller personlig) odödlighet i livet efter detta, men de har objektiv odödlighet eftersom deras upplevelser lever för evigt i Gud, som innehåller allt som var. Andra processfilosofer som David Ray Griffin har skrivit att människor kan ha subjektiva erfarenheter efter döden.
1 kommentar
Väldigt intressant och nödvändigt.Vi måste försöka få en vettig syn på döden.Jag tänker att en människa som tar sitt liv kan knappast ha någon dödsskräck snarare livsskräck För en annan person kan blotta tanken på döden vara outhärdlig och döden är svår att hantera.Att acceptera att man inte finns mer kan vara svårt.Men så är det nog.Det gäller s a s satt hitta en bra lösning på tankeproblemet.Något som man kan leva med och tro på.
Kjell Åke Apell
Lämna en kommentar
Denna webbplats är skyddad av hCaptcha och hCaptchas integritetspolicy . Användarvillkor gäller.