Sista Andetaget Innan Döden - Vi Förklarar

Vi alla har haft en del tankar och känslor om döden. Att inte veta hur och när det kommer hända samt hur det kommer kännas är en stor källa av oro för många. För att lugna förvirringen och stressen kring livets slut kan det hjälpa om man får en tydligare bild av livets slutskede.

Genom folks berättelser om sina nära döden-upplevelser, fakta om kännetecken att döden är nära och andra bra saker att veta om döden kan vi känna oss mer förberedda inför det sista andetaget som vi alla någon gång kommer att ta.

1. Sista Andetaget Innan Döden

Vad händer egentligen i kroppen under den sista tiden då? När livets slutskede och sista andetaget börjar närma sig kommer det uppstå en rad vanliga fysiska kännetecken i kroppen.

Blodcirkulationen saktar ner, vilket kan göra huden missfärgad och fläckig. Händer och fötter kan också kännas kallare. Personen som ska dö pratar och rör sig också mindre, och svarar kanske inte längre på frågor eller visar lika mycket intresse för sin omgivning. Hungern och törsten försvinner även gradvis och personen har ofta knappt längre någon önskan att äta och dricka. Dessa förändringar kan antingen sträcka sig över kort eller lång tid, veckor, dagar eller timmar. Det beror helt på personen och sjukdomen.

När personen bara är några få timmar från sista andetaget börjar andningen ändras som mest och blir oregelbunden. Den kan även upphöra för att sedan fortsätta med långa pauser mellan andetagen. Eftersom personen inte orkar hosta eller rensa luftvägarna byggs det ofta upp slem, vilket ofta gör andningen hög och bullrig. Den döende är ofta inte medveten om detta och upplever därför inte obehag av det, trots att det kan låta obekvämt.

Trots att den sjuke i de sista stunderna kanske inte verkar medveten om sin omgivning finns det en chans att de är uppmärksamma och hör vad som händer, vilket är varför många närstående väljer att prata med den som är sjuk och ta farväl. Hörsel är nämligen en av de sista sinnena som förfaller innan livets slut.

2. Dödsögonblicket

En person räknas som död i en sjukhusmiljö vid frånvaron av puls, andning och reflexer, som när pupillerna inte drar ihop sig som svar på starkt ljus. Man tänker också ofta att döden inträffar när hjärtat och andningen upphör, men mer och mer bevis pekar mot att döden inte är omedelbar. Våra hjärnor tros fortsätta att “arbeta” i runt 10 minuter efter att vi anses vara döda, vilket kan betyda att våra hjärnor på något sätt är vagt medvetna om vår egen död. Exakt vad detta betyder är dock fortfarande inte helt klart, men vi ska utforska möjligheterna härnäst.

Efter att personen har förklarats död av läkare finns det tid för närstående att sina sista farväl med den döde. Många känner ett behov av att bara vara med den döde en sista gång och minnas. När någon dör finns det ingen orsak att stressa.

3. Nära Döden-Upplevelser (Upplevt Döden)

Forskare lät övervaka trettio patienter som befann sig i livets slutskede inom palliativ vård på ett sjukhus i Port Kembla, med hjälp av hjärnmonitorer för att studera de sista stunderna av hjärnsignaler innan dödsögonblicket. Resultaten visade att de sista sekunderna för många människor bestod av en sista, kraftfull, våg av aktivitet i hjärnan. Forskarna använde sig av Bispectral Index (BIS) monitorering vilket används för att mäta sedering under narkos, och har en skala som går från 0 till 100, där 100 är full medvetenhet, 50 är djup sedering eller sömn och 0 är hjärndöd. Mätaren låg oftast runt 50 hos patienterna, men hoppade plötsligt till 80 eller ibland 90 vilket är nästan full medvetenhet, för att sedan sjunka direkt till noll.

Vad händer då under dessa få sekunder av förhöjd hjärnaktivitet innan döden? Människor som har varit nära att dö eller har varit kliniskt döda under en kort period för att sedan återupplivas kan ibland berätta om nära döden-upplevelser, vilket kan ge oss en bättre idé av hur stunderna upplevs.

Vanliga beskrivningar av nära döden-upplevelser är bland annat en känsla av att flyta upp ur sin kropp och se scenen runt sig och ens rum uppifrån, möta andliga varelser eller änglar, känna närvaron av Gud, men också återförenas med förlorade släktingar, vänner eller närstående, minnas scener från ens liv i detalj och känna en stark känsla av kärlek och anslutning till hela universum. Slutligen dras man ofta enligt många motvilligt tillbaka till sin kropp och återvänder till att leva.

Enligt många som har upplevt nära döden-upplevelser kändes det inte som en dröm eller hallucination, utan ofta mer verkligt än själva livet. Tiden när personen har varit död kan sedan spela en stor roll i resten av personens liv och upplevelsen kan även kännas väldigt betydelsefull.

Om dessa upplevelser är bevis på ett liv efter döden är dock inte en självklarhet, trots att många ser det på det viset. Samtidigt är det inte helt klart vad som orsakar dem, men några teorier är bland annat syrebrist, ofullständig anestesi och även kroppens neurokemiska reaktioner på trauma.

4. Ljuset I Slutet Av Tunneln

Något som ofta kommer upp när man hör på människors nära döden-upplevelser är ett ljus i slutet av en tunnel. Många ser det som en religiös upplevelse - övergången från det fysiska livet till efterlivet. Rent vetenskapligt så är förklaringen för tunnelseendet att det uppstår när man plötsligt tappar blodtillförseln till hjärnan.

Tanken av slutet på livet skrämmer oss alla, det är ett oundvikligt faktum. Men fler och fler studier av detta tyder på att det nästan alltid är en positiv upplevelse för den som ska dö. Personen börjar prata om att resa och bli välkommen, om en stark känsla av stillsamhet och belåtenhet. Den döende dras till ljuset, enligt många.

5. Väljer Vissa Stunden Att Dö?

I vissa fall kan det verka som den sjuke som är på väg att gå bort väljer ögonblicket att dö. Den kan tyckas hålla fast vid livet i flera dagar, kanske i väntan på att en närstående ska komma på besök och ta farväl, för att sedan dö minuter senare. Det kan också handla om en väntan på en speciell årsdag eller födelsedag. En sjuk person som tidigare har varit förvirrad, dåsig eller medvetslös kan också vakna till för att säga ett sista adjö till närstående innan deras tid är inne och de lämnar kroppen och livet.

Samtidigt kan det även hända att den sjuke dör ensam eller vid en helt oväntad tid. Till exempel säger vissa människor att en släkting tycktes vänta tills alla lämnade rummet innan de dog. Kanske för att på något sätt skona personerna från dödsstunden. Om detta beteende är medvetet eller bara av ren slump vet vi inte, men många tror att vi har någon sorts kontroll över vår stund att dö.

6. Gör Det Ont Att Dö?

En vanlig rädsla associerad med döden är att det ska vara smärtsamt. Att ha ont i kroppen under de sista stunderna av livet är inget någon vill uppleva.

När det gäller vissa typer av sjukdomar är en viss smärta oundviklig, men att ha en sjukdom förknippad med smärta betyder inte nödvändigtvis att man kommer uppleva en smärtsam död. De flesta som dör av cancer får till exempel smärtstillande läkemedel för att hålla dem bekväma och minska smärtan inför dödsfallet. Vård vid livets slut är anpassad för att göra det så bekvämt som möjligt både för den döende och närstående. Det är också vanligt, speciellt bland äldre döende, att långsamt under en lång tid blekna bort utan mycket smärta och obehag.

Vi alla har våra egna olika tankar och känslor kring att dö och att tänka på och reflektera kring det som oundvikligt sker är viktigt. Det är tydligt att något speciellt händer när man är påväg att ta sitt sista andetag och livet slutar. Exakt vad det är får vi vänta och uppleva själva förr eller senare.

Det går aldrig att förbereda sig inför döden helt och det är svårt om inte omöjligt att vara helt redo när tiden är inne, men förhoppningsvis har du nu lite mer förståelse om den sista stunden av att leva, och finner ro i att det kanske kan vara en någorlunda fridfull upplevelse.